Fasadrenovering av fyra kulturhistoriska byggnader vid Nybrokajen

Mitt i centrala Stockholm ligger Kv. Ladugårdsbron 14, ett kvarter med fyra byggnader med höga kulturhistoriska värden: Kungliga Musikaliska Akademien, Kjellbergska huset, Utrikesministerhotellet och Stallet. Under 2025–2026 genomförde Interoc en omfattande fasadrenovering på uppdrag av Statens fastighetsverk.

Här behövde flera material och hantverkstraditioner fungera tillsammans. Puts, stuckatur, tegel, natursten, smide, plåt och fönster krävde olika metoder och stor noggrannhet. Därför arbetade vi med traditionella material och i nära samråd med antikvarisk expertis.

Fyra byggnader med olika restaureringsbehov

Kvarteret omfattar fyra byggnader med varierande arkitektur och detaljer. Bland dem finns byggnadsminnen och Kjellbergska huset, som Stadsmuseet grönmarkerat.

Den variationen påverkade hur vi behövde planera arbetet. Varje fasad krävde bedömningar utifrån material, skick och utformning. Samtidigt behövde alla åtgärder bidra till en sammanhållen renovering av kvarteret.

Uppdraget omfattade därför betydligt mer än att laga puts och måla om. Vi behövde också ta hand om ornament, plåtprofiler, stenpartier och fönster med metoder som passade byggnadernas förutsättningar.

Kalkputs och stuckatur med historiska profiler

En stor del av arbetet omfattade de putsade fasaderna. Vi använde hydrauliskt kalkbruk, även kallat NHL, och luftkalkbruk för att återställa skadade ytor och återskapa förlorade detaljer.

På Kungliga Musikaliska Akademien lade vi särskilt fokus på stuckaturen. Där nytillverkade vi bland annat voluter och tandlister utifrån historiska förlagor. Vi rekonstruerade även profiler och putslister där fasaden hade förlorat sin ursprungliga relief.

Det kräver mer än att laga en skadad yta. Hantverkarna behöver förstå hur varje profil förhåller sig till byggnadens övriga detaljer. Annars riskerar en nytillverkad del att bryta mot fasadens ursprungliga uttryck.

Historisk färgsättning och noggranna provytor

Färgsättningen spelade också en viktig roll. Vi behandlade fasaderna med kalkfärg och kulekalkmjölk för att få rätt ytkaraktär och diffusionsöppenhet.

På Stallet och innergårdarna använde vi hydraulitfärg för att möta de särskilda förutsättningarna där slitaget var större. Innan vi fastställde kulörer och texturer tog vi fram provytor och granskade resultatet noggrant.

Tillsammans med antikvarisk expertis återskapade vi den historiska färgsättningen, inklusive dekorativa sköldar och rutmönster. Arbetet omfattade upp till sju olika kulörer.

Provytorna gav oss möjlighet att bedöma färg och struktur på själva byggnaden innan vi fortsatte i större skala. Det är särskilt värdefullt när nyanser och ytfinish behöver stämma med en historisk förlaga.

Specialtillverkade plåtdetaljer på Kjellbergska huset

Ett av projektets mest detaljkrävande moment gällde Kjellbergska husets turell. Där nytillverkade vi listbeslag, väggbeklädnader och kolonnrör i varmförzinkad stålplåt.

Vi mjuklödda delarna och målade baksidorna före montering. Därefter restaurerade vi gjutjärnskapitäl och kolonnbasar och återmonterade dem på de nya plåtprofilerna.

Arbetet krävde noggrann dokumentation av det komplexa plåtsystemet. Mått, profiler och anslutningar behövde stämma för att de nytillverkade delarna skulle fungera tillsammans med byggnadens befintliga ornamentik.

Roslagssandsten, ankarjärn och smidesräcken

Vi renoverade även socklar och trappor av Roslagssandsten. Arbetet omfattade rengöring, lagning och säkring med syrafasta dubbar.

Samtidigt renoverade vi fasadernas ankarjärn och smidesräcken med linoljebaserade rostskyddssystem.

Dessa arbeten visar bredden i uppdraget. Vi behövde anpassa metoderna efter varje material och samtidigt se till att sten, smide och fasad fungerade som en helhet.

Fönster och balkongdörrar renoverades i verkstad

Som en del av fasadrenoveringen renoverade vi samtliga fönster och balkongdörrar i verkstad. Arbetet omfattade trälagningar, omkittning och målning med traditionell linoljefärg.

Genom att arbeta med träet, kittet och färgytorna som separata moment kunde vi ta hand om de olika delarnas skick. Fönstren och dörrarna ingick därmed i samma övergripande projekt som fasadens puts, tegel och ornament.

Det visar varför en äldre fastighet behöver bedömas som en helhet. Fasaden kan inte betraktas isolerat från fönster, dörrar och andra byggnadsdelar som möter dess ytor.

Läs mer om hur Interoc arbetar med fasadrenovering och renovering av byggnadens klimatskal.

Planering och kvalitetskontroll vid Nybrokajen

Läget i centrala Stockholm ställde krav på logistik och säkerhet. Vi behövde planera transporter, materialhantering och arbetsmoment noggrant för att få de olika delarna av projektet att fungera tillsammans.

Dessutom följde vi upp putsarbetena genom kontroller av för- och eftervattning. Vi dokumenterade även material och kulörval under projektets gång.

Den här typen av fasadrenovering kräver att materialkunskap, hantverk och planering fungerar tillsammans. En enskild detalj kan vara väl utförd, men den behöver också passa tekniskt och visuellt in i den färdiga fasaden.

Vad gör fasadrenoveringen av Kv. Ladugårdsbron 14 speciell?

Projektet kombinerade flera specialistområden inom samma kvarter. Vi arbetade med kalkbruk och stuckatur, tegel och fogar, historisk färgsättning, specialtillverkade plåtprofiler, natursten, smide och fönsterrenovering.

Varje moment krävde sin egen kunskap. Samtidigt behövde resultaten passa ihop, både när det gäller materialens egenskaper och byggnadernas arkitektoniska uttryck.

För Statens fastighetsverk innebar uppdraget att flera kulturhistoriskt värdefulla byggnader kunde omfattas av ett samlat projekt. För Interoc blev det ett arbete där traditionella material, kvalificerat hantverk och noggrann samordning stod i centrum.

Projektfakta

Uppgift	Information
Projekt	Kv. Ladugårdsbron 14
Plats	Stockholm, vid Nybrokajen
Beställare	Statens fastighetsverk
Byggnader	Kungliga Musikaliska Akademien, Kjellbergska huset, Utrikesministerhotellet och Stallet
Omfattning	Fasadrenovering samt renovering av fönster och balkongdörrar
Puts	Hydrauliskt kalkbruk (NHL) och luftkalkbruk
Stuckatur	Restaurering och nytillverkning utifrån historiska förlagor
Färgsättning	Kalkfärg, kulekalkmjölk och hydraulitfärg där det krävdes
Plåtarbeten	Nytillverkade beslag, väggbeklädnader och kolonnrör i varmförzinkad stålplåt
Natursten och smide	Renovering av Roslagssandsten, ankarjärn och smidesräcken
Fönster och balkongdörrar	Trälagningar, omkittning och målning med traditionell linoljefärg
Projektperiod	2025–2026

Vanliga frågor om fasadrenovering och byggnadsvård

Varför kräver fasadrenovering av kulturhistoriska byggnader särskild kompetens?

Äldre fasader kan innehålla flera material och detaljer som behöver olika behandling. Puts, stuckatur, tegel, natursten och smide har skilda egenskaper. Därför behöver entreprenören förstå både materialens funktion och byggnadens arkitektur. I Kv. Ladugårdsbron 14 kombinerade vi flera specialistmoment inom samma projekt.

Vad är skillnaden mellan hydrauliskt kalkbruk och luftkalkbruk?

Det är två typer av kalkbaserade bruk med olika egenskaper och sätt att härda. Vilket bruk som passar beror bland annat på underlaget, byggnadsdelen och projektets krav. Vid Kv. Ladugårdsbron 14 använde vi både hydrauliskt kalkbruk, även kallat NHL, och luftkalkbruk för att restaurera putsade fasader.

Varför gör man provytor före målning av en äldre fasad?

Provytor gör det möjligt att bedöma kulör och ytstruktur på den faktiska fasaden innan arbetet fortsätter. Det hjälper projektgruppen att jämföra alternativ och stämma av resultatet med antikvarisk expertis. Vid Kv. Ladugårdsbron 14 tog vi fram provytor för att kontrollera kulörer och texturer.

Hur återskapar man stuckatur och förlorade fasadprofiler?

Först behöver man bedöma vilka delar som går att reparera och vilka som behöver nytillverkas. Hantverkarna kan sedan utgå från bevarade detaljer och historiska förlagor för att återskapa formerna. På Kungliga Musikaliska Akademien nytillverkade vi bland annat voluter och tandlister. Vi restaurerade också kapitäl och konsoler inom projektet.

Varför används kalkbruk vid renovering av äldre tegel och puts?

Valet beror på det befintliga murverket, fasadens uppbyggnad och vilka egenskaper putsen eller fogarna behöver ha. Vid Kv. Ladugårdsbron 14 använde vi hydrauliskt kalkbruk till putsarbeten och pigmenterat kalkbruk till tegel som behövde fogas om. Materialvalet ingick i en samlad bedömning av byggnadens förutsättningar.

Varför är fönsterrenovering en del av fasadrenoveringen?

Fönster och balkongdörrar påverkar både fasadens uttryck och byggnadens funktion. Vid renovering av äldre fastigheter behöver därför även trä, kitt och färgskikt tas om hand. I Kv. Ladugårdsbron 14 renoverade vi fönster och balkongdörrar i verkstad, med trälagningar, omkittning och traditionell linoljefärg.

Hur planerar man fasadrenovering av flera kulturhistoriska byggnader samtidigt?

Arbetet behöver en tydlig plan för material, metoder, logistik och säkerhet. Samtidigt måste man anpassa åtgärderna efter varje byggnads skick och utformning. Vid Kv. Ladugårdsbron 14 dokumenterade vi bland annat plåtsystem, material och kulörval och följde upp putsarbetena genom återkommande kontroller.

Fasadrenovering i Stockholm och Mälardalen

Kv. Ladugårdsbron 14 visar Interocs erfarenhet av fasadrenovering där traditionella material, avancerade detaljer och antikvariska hänsyn behöver samverka.

Vi hjälper fastighetsägare med både fasadrenovering och större projekt där flera byggnadsdelar behöver åtgärdas. Läs mer om Interoc Mälardalen och våra tjänster inom fasadrenovering.

Liknande referensprojekt

Se även andra projekt där Interoc har arbetat med äldre fastigheter och fasadrenovering:

• Sten Sture 12 – fasadrenovering med kulturhistoriska detaljer
• Fasadrenovering av BRF Pyramus i Gamla stan
• Fasadrenovering i Fyrklövern
• Se alla Interocs referensprojekt