När en bostadsrättsförening börjar räkna på ett fönsterbyte dyker ofta två begrepp upp direkt: U-värde och energiberäkning. Det första är en siffra på en produktdatablad. Det andra är det som översätter siffran till kronor i er driftbudget, och de två är inte samma sak.

I den här artikeln går vi igenom vad U-värdet betyder, vilka riktvärden som gäller, hur en energiberäkning går till och vad styrelsen behöver ha på bordet inför beslut.

Vad är U-värde?

U-värdet, eller finare beskrivet, värmegenomgångskoefficienten, anger hur mycket värme som passerar genom en byggnadsdel. Det mäts i W/m²K – watt per kvadratmeter och grad temperaturskillnad. Ju lägre värde, desto bättre isolerar konstruktionen.

Ett sätt att tänka på det: se U-värdet som bränsleförbrukningen på en bil. De gamla fönstren drar 2,8 liter, de nya drar 1,0 – skillnaden är att bränslet i det här fallet är värmen ni redan har betalat för.

Fönster är nästan alltid klimatskalets svagaste punkt. En välisolerad yttervägg ligger kring 0,18 W/m²K, medan även ett bra fönster sällan kommer under 0,8. Det är därför just fönsterbytet får ett så stort genomslag i en äldre fastighet, eftersom ni åtgärdar den del av ytterväggen som läcker mest.

Utöver energiförlusten påverkar U-värdet också komforten. Ett kallt fönster ger kall luft som faller ner mot golvet, kallras, och en strålningsobehag nära fönstret som gör att boende ofta upplever rummet som dragigt även när inomhustemperaturen faktiskt är den rätta.

Ug, Uf och Uw – vad siffrorna står för

Ett fönster har flera U-värden, och de mäter olika delar av samma produkt:

• Ug – glaset. Värdet för själva glaskassetten. Det lägsta av de tre.
• Uf – karm och båge. Ramkonstruktionens värde. Varierar kraftigt med material och profildjup.
• Uw – hela fönstret. Det sammanvägda värdet för glas, karm, båge och distansprofilen mellan glasen. Det är Uw som redovisas i anbud, och det är Uw ni ska jämföra.

Ug avser endast glaset, Uf endast karm och båge. Uw väger samman båda plus köldbryggan vid glaskanten – och det är Uw ni ska ställa krav på.

Skillnaden mellan värdena är inte marginell. Ett fönster med Ug 0,6 kan mycket väl landa på Uw 1,1 när karmandelen och köldbryggan vid glaskanten räknas in.

Idag är branschstandard att alltid redovisa U-värdet för hela produkten, alltså Uw. Ug och Uf förekommer i praktiken aldrig som säljargument. Det var när PVC-fönstren slog igenom för 15–20 år sedan som det förekom att glasets värde redovisades men presenterades som om det gällde hela fönstret. Så ser det inte ut längre – men det är bra att veta vad siffrorna faktiskt betyder när ni läser ett datablad.

Uw redovisas normalt för en standardstorlek (1,23 × 1,48 m). Små fönster har större karmandel i förhållande till glasytan och därmed ofta ett sämre Uw än databladets referensvärde.

Ställ krav på genomsnittet – inte på det enskilda fönstret

Det här är den viktigaste praktiska insikten inför förfrågningsunderlaget: när U-värdet redovisas i ett projekt tittar man på genomsnittet för samtliga fönster i fastigheten, inte på en enskild produkt.

Anledningen är att fönstertyperna presterar olika av rent konstruktionsmässiga skäl:

• Fast fönster – hamnar oftast på 0,9–1,0. Ingen båge som ska kunna öppnas, mindre karmandel.
• Öppningsbart fönster – ligger typiskt kring 1,1.
• Balkong- eller altandörr – går sällan att få under 1,2, oavsett fabrikat.

En fastighet med många balkongdörrar kan alltså aldrig nå 1,0 på varje enskild enhet. Ställer ni kravet per produkt riskerar ni att antingen sålla bort fullt rimliga anbud eller att få in offerter som inte går att jämföra.

Formulera kravet så här i stället: ställ krav på att genomsnittet av fastighetens nya fönster ska ligga på exempelvis Uw 1,0 – eller vilken nivå ni vill uppnå. Då blir anbuden jämförbara och entreprenören kan optimera helheten.

Riktvärden: vad ligger era nuvarande fönster på?

Tabellen visar typiska U-värden (Uw) för olika fönsterkonstruktioner. Värdena är riktvärden; det faktiska värdet beror på utförande, skick och storlek.

Ett byte från kopplade tvåglasfönster till moderna treglasfönster innebär alltså i praktiken att värmeförlusten genom fönstren minskar med runt två tredjedelar.

Vad påverkar U-värdet?

• Antal glas och avstånd mellan dem. Fler glas ger fler isolerande luftspalter.
• Lågemissionsskikt. Ett metalloxidskikt på glaset reflekterar tillbaka värmestrålning. Ger stor effekt i förhållande till kostnaden.
• Gasfyllning. Argon eller krypton mellan glasen isolerar bättre än luft.
• Distansprofil. En så kallad warm edge-list i kompositmaterial i stället för aluminium minskar köldbryggan runt glaskanten.
• Karmmaterial och karmandel. Trä, trä/aluminium, PVC och komposit har olika egenskaper. Mycket profil i förhållande till glasyta försämrar det sammanvägda värdet.
• Montage och drevning. Det här står inte i något datablad – men ett fönster med utmärkt Uw som är slarvigt drevat läcker ändå. Vid ett fönsterbyte utfört av oss byts all gammal drevning ut och tätas med nytt som uppfyller branschkraven.

Montaget avgör om ni får ut det ni betalar för

Det här står inte i något datablad, och det är samtidigt den enskilt viktigaste faktorn för slutresultatet: ett fönster med utmärkt Uw som är slarvigt drevat läcker ändå.

Databladets värde gäller produkten, inte anslutningen mot väggen. Är drevningen gles, hoptryckt eller återanvänd från det gamla fönstret får ni en köldbrygga runt hela karmen som äter upp en stor del av den förbättring ni just har investerat i. Det syns inte vid en okulär besiktning och det märks inte förrän första riktigt kalla dagen.

Efter mer än 400 000 fönsterbyten vet vi hur mycket det avgör. Vid ett fönsterbyte utfört av oss byts all gammal drevning ut och tätas med nytt som uppfyller branschkraven – oavsett vilket fabrikat ni har valt.

U-värdet är inte hela bilden

Ett lågt U-värde är inte automatiskt rätt val. Tre andra värden hör ihop med det:

• g-värde (solenergitransmittans). Anger hur mycket solvärme som släpps in. Ett lågt U-värde uppnås ofta med skikt som samtidigt sänker g-värdet. Bra mot övertemperatur på sommaren, men det minskar också den gratisvärme ni får på våren och hösten. Har ni problem med övertemperatur i söderläge går det att styra med solskyddsglas, exempelvis Pilkington Suncool, som väljs in bara där det behövs.

• Ljudreduktion (Rw). Ett byte till moderna 2+1- eller treglaskonstruktioner minskar bullernivån med ungefär 5 decibel, vilket för örat upplevs som nära en halvering av ljudet. Utöver det går det att reducera mot en specifik bullerkälla – tåg, buss, flyg eller vägtrafik – genom att anpassa glaset. Det är oftast inte så kostsamt som många tror, ibland från cirka 150 kr per fönster.

• Lufttäthet. I ett slitet fönsterbestånd står okontrollerat luftläckage för en betydande del av förlusten. Den delen syns inte i U-värdet alls, men märks tydligt i utfallet.

Lufttäthet är också det de boende märker först. I folkmun heter det att ”det drar i fönstren”, att det fladdrar i gardinerna eller att det kallras vid fönsterbänken. Ofta har man redan försökt lösa det på egen hand med tejpade glipor, nya tätningslister eller tunga gardiner. Det är i regel ett tecken på att fönstren har passerat den punkt där underhåll räcker.

Har fastigheten självdragsventilation behöver ni dessutom tänka igenom ventilationen innan ni tätar. Ett tätare klimatskal utan tillräcklig tilluft kan ge fuktproblem och sämre luftkvalitet. Vid behov löses det med ventiler i karm eller vägg.

Vad säger reglerna?

Vid nybyggnad ställs krav på byggnadens sammanvägda energiprestanda snarare än på enskilda byggnadsdelar, men U-värdet 1,2 W/m²K har länge fungerat som praktiskt riktvärde för fönster i uppvärmda bostäder.

Vid ändring av en befintlig byggnad är utgångspunkten samma kravnivå som vid nybyggnad, men anpassning får göras med hänsyn till byggnadens förutsättningar, ändringens omfattning och varsamhetskravet i plan- och bygglagen. För särskilt värdefulla byggnader gäller dessutom förvanskningsförbudet – vilket i praktiken innebär att kulturvärdet kan väga tyngre än den sista tiondelen i U-värde.

Regelverket är under omställning. Boverkets byggregler har ersatts av nya, separata föreskrifter, och energihushållningsreglerna är de sista som byter skepnad. Planerar ni ett projekt över årsskiftet är det värt att stämma av vilka regler som gäller vid tidpunkten för anmälan eller bygglovsansökan.

Vad är en energiberäkning?

En energiberäkning översätter U-värden till energi och kronor. Den svarar på frågan styrelsen faktiskt ställer: vad tjänar vi på det här?

Beräkningen bygger på:

• Fastighetens fönsterarea, fördelad på väderstreck och fönstertyp
• Befintliga och föreslagna U-värden
• Ortens klimatdata
• Uppvärmningsform, energipris och verkningsgrad
• Solinstrålning, internlaster och byggnadens övriga klimatskal

Interoc tar fram energiberäkningen som en del av underlaget inför beslut. Ni får:

• En beräkning av fastighetens nuvarande energianvändning genom fönster och dörrar
• En uppskattad beräkning av vad nya fönster ger, utifrån de produkter som föreslås
• Jämförelse mellan olika fönsteralternativ och deras livscykelkostnad

Beräkningen är alltså en uppskattning som ger styrelsen och stämman ett jämförbart beslutsunderlag inför investeringen – inte en uppmätning av utfallet i efterhand.

Från beräkning till beslut

När energiberäkningen är klar är det tre saker styrelsen behöver väga ihop:

• Återbetalningstid. Investeringen delad med den årliga besparingen. Ger en snabb känsla för storleksordningen, men missar att fönstren har ett underhållsvärde utöver energin.
• Livscykelkostnad (LCC). Investering plus drift och underhåll över fönstrens livslängd. Mer rättvisande, särskilt när alternativet är fortsatt löpande renovering av ett slitet bestånd.
• Energiklass och energideklaration. Ett förbättrat primärenergital kan påverka fastighetens energiklass, vilket i sin tur kan ha betydelse för föreningens finansieringsvillkor. Flera banker erbjuder gröna lån kopplade till energiprestanda.

Ett fönsterbyte är en av de mest effektiva åtgärderna för att sänka en fastighets energiförbrukning, och kan minska uppvärmningskostnaderna med upp till 30 % jämfört med äldre tvåglasfönster – särskilt när bytet kombineras med noggrant utfört montage och tätning.

Fönstren är samtidigt bara en del av klimatskalet. Vill ni ta ut hela potentialen är tilläggsisolering av fasaden och isolering av vindsbjälklaget bra komplement, och de går ofta att samordna med fönsterbytet så att ni bara etablerar en gång.

Många BRF:er står inför valet att renovera eller byta fönster. Läs mer om hur ni bör tänka i en sådan situation: Renovera eller byta fönster – vad är mest lönsamt för er BRF?

Fyra vanliga misstag

• Att ställa kravet per fönster i stället för på genomsnittet. En balkongdörr drar upp snittet oavsett fabrikat. Kravet hör hemma på fastighetsnivå.
• Att jämföra siffror som inte avser samma sak. Se till att samtliga anbud redovisar Uw för hela produkten.
• Att optimera enbart på U-värde. Ljud, g-värde, säkerhet och underhållsbehov hör till samma beslut.
• Att glömma montaget. Ett bra fönster i en dåligt tätad karmanslutning ger inte utlovad prestanda.

Vill ni ha hjälp att räkna på er fastighet?

Att bedöma vad nya fönster ger i just er fastighet är sällan något styrelsen ska behöva reda ut på egen hand. Interoc har arbetat med fönsterbyte till bostadsrättsföreningar, kommersiella fastighetsägare och allmännyttan i hela Sverige sedan 1962 och kan hjälpa er att:

• Kartlägga fastighetens fönster- och dörrbestånd
• Ta fram en energiberäkning som beslutsunderlag inför stämman
• Formulera krav på genomsnittligt U-värde, ljudreduktion och funktion i förfrågningsunderlaget
• Jämföra olika fönsteralternativ mot varandra före beslut

Kontakta oss för en kostnadsfri inventering och anbud anpassat efter er fastighet, eller fyll i formuläret nedan med information om projektet.

Förr eller senare hamnar varje bostadsrättsförening i frågan: ska vi renovera eller byta fönster? Svaret beror på fönstrens ålder, skick och vilka mål er förening har, men för de flesta BRF:er med fönster som börjar dra i årtal handlar valet i praktiken om byta eller renovera fönster utifrån vad som ger bäst ekonomi över tid, inte bara lägst kostnad idag.

I den här artikeln går vi igenom vilka för-och nackdelar som finns med att byta eller renovera era fönster.

Byta eller renovera fönster – vad är skillnaden?

Att renovera fönster innebär att man lagar och målar om befintliga bågar och karmar, byter tätningslister och eventuellt glasar om. Det kan vara ett rimligt alternativ för enstaka fönster av hög kvalitet, i gott skick. Att byta fönster innebär istället att hela fönsterenheten, karm, båge och glas, ersätts med en ny, modern konstruktion. Vid fönsterbyten gjorda av oss, Interoc, byter vi även ut all gammal drevning och tätar med nytt som uppfyller alla branschkrav.

För en BRF handlar frågan sällan om ett enstaka fönster, utan om hela fastighetens fönsterbestånd och då väger andra faktorer in:

• Omfattning: En renovering görs fönster för fönster och tar därför betydligt längre tid att genomföra för en hel fastighet, medan ett fönsterbyte kan planeras och utföras samordnat, lägenhet för lägenhet.
• Energiprestanda: Äldre fönster, även nyrenoverade, når sällan samma isolervärden som moderna konstruktioner. En renovering förbättrar tätheten, men ger inte samma effekt på uppvärmningskostnaden som ett fönsterbyte.
• Underhållsbehov framåt: En renovering skjuter i regel upp nästa åtgärd, medan nya fönster med rätt material kan vara i princip underhållsfria under många år.

Hur ofta byter man fönster på en BRF?

Det finns ingen exakt regel för hur ofta en BRF behöver byta fönster, men generellt har fönster en livslängd på 30-50 år beroende på material, konstruktion och hur väl de underhållits löpande.

Det gemensamma i alla bedömningar är att:

• Trä­fönster kräver regelbunden målning, tätning och omkittning för att nå sin övre livslängd, ofta med underhållsintervall på ungefär vart 10:e år.
• Fönster i kombinerat material (till exempel trä/aluminium) och PVC-/aluminiumfönster kräver betydligt mindre löpande underhåll, som att till exempel smörja gångjärnen.

När underhållskostnaderna och antalet akuta åtgärder ökar år för år, är det oftast en signal om att föreningen närmar sig ett byte snarare än ännu en renovering.

För en styrelse är den praktiska frågan sällan ”exakt hur många år har gått”, utan om kostnaderna för löpande lagning och energiförlust redan överstiger vad ett samlat fönsterbyte skulle kosta över tid.

Vem är ansvarig för fönster i en bostadsrättsförening?

Ansvaret för fönster delas mellan bostadsrättshavaren och föreningen. Exakt vad som gäller styrs av bostadsrättslagen och framför allt av föreningens egna stadgar, eftersom fönster sitter mitt emellan det inre och yttre.

• Bostadsrättshavarens ansvar
• Putsning av fönster
• Invändig målning
• Handtag, lås och beslag
• Tätningslister
• Glasrutor 
• Föreningens ansvar
• Yttre underhåll och karmar
• Utvändig målning
• Större reparationer eller helt byte av fönster
• Åtgärdande av konstruktionsfel eller rötskador i själva fasaden/karmen

Just därför blir ett fönsterbyte ett styrelsebeslut och en investeringsfråga för hela föreningen, snarare än en enskild lägenhetsfråga. Det ställer krav på att projektet planeras, finansieras och upphandlas på rätt sätt. Dessutom är det viktigt att man väljer en leverantör som är van att arbeta i BRF-miljö, med hänsyn till boende, tidsplaner och besiktning.

Är det lönt att byta fönster?

Lönsamheten i ett fönsterbyte för en BRF handlar om flera delar som tillsammans avgör om investeringen betalar sig:

• Energikostnad: Moderna fönster har betydligt bättre isolervärden än äldre konstruktioner. Ett fönsterbyte räknas som en av de mest effektiva åtgärderna för att sänka en fastighets energiförbrukning och kan minska uppvärmningskostnaderna med upp till 30 %, särskilt när bytet kombineras med noggrant utfört montage och tätning.
• Boendekomfort: Ett byte till moderna 2+1- eller treglaskonstruktioner minskar bullernivån med ungefär 5 decibel, vilket för örat upplevs som nära en halvering av ljudet..
  
• Underhållskostnad framåt: Där en renovering ofta förlänger livslängden på en konstruktion som redan är sliten, innebär ett fönsterbyte att föreningen i praktiken nollställer underhållsbehovet för lång tid framöver.
• Fastighetsvärde: Nya fönster ger fastigheten ett tydligt estetiskt lyft och bidrar till ett stabilare, tryggare boendeklimat.

Det finns undantag: För fastigheter med kulturhistoriskt särskilt värdefulla fönster, eller fönster av mycket hög ursprunglig virkeskvalitet, kan en renovering vara motiverad även om den på kort sikt är dyrare per fönster – särskilt om bevarandekrav eller kulturklassning gör det svårt att byta till ett annat utseende.

Vill ni se hur andra bostadsrättsföreningar har resonerat och vad deras fönsterbyten har resulterat i, kan ni ta del av flera genomförda referensprojekt från hela Sverige.

Fördelar och nackdelar: Renovera eller byta fönster

Tabellen nedan ger en översikt över de för-och nackdelar som finns när du ska renovera eller byta fönster i din BRF.

Bygglov vid fönsterbyte

En vanlig följdfråga när föreningar väger renovering mot byte är om bygglov krävs. I de flesta fall behövs inget bygglov för ett fönsterbyte, så länge fönstrens storlek, färg och utseende bevaras.

Om bytet i stället förändrar fasadens uttryck, exempelvis vid byte från spröjsade till släta fönster, eller från trä till aluminium, kan kommunen kräva bygglov. Detta gäller särskilt om fastigheten ligger i ett område med bevarandekrav eller är kulturklassad.

Så går ett fönsterbyte till för en BRF

Ett fönsterbyte i en förening är ett samordnat projekt snarare än enskilda åtgärder, lägenhet för lägenhet. Låt oss gå igenom hur det kan se ut:

• Kontakt och behovsanalys: En första genomgång av fastighetens behov och skick.
• Inventering: En noggrann kartläggning av fönster- och dörrbeståndet säkerställer att rätt åtgärd väljs för varje del av fastigheten.
• Anbud och tidsplan: Styrelsen får ett konkret underlag att fatta beslut och finansiera projektet utifrån.
• Information till de boende: Tydlig kommunikation inför och under projektet minskar störningar för de som bor i fastigheten.
• Utförande: Fönsterbytet genomförs enligt kontrakt och tidsplan.
• Besiktning: En oberoende besiktningsman går igenom det färdiga arbetet innan projektet avslutas.
• Service: Ett serviceavtal säkerställer att fönstren underhålls korrekt framöver, vilket ofta krävs för att garantin från fönsterleverantören ska gälla.

Vill ni ha hjälp att räkna på lönsamheten?

Att väga renovering mot ett fullständigt fönsterbyte är sällan en fråga styrelsen ska behöva reda ut på egen hand. Interoc har arbetat med fönsterbyte till bostadsrättsföreningar, kommersiella fastighetsägare och allmännyttan i hela Sverige sedan 1962 och kan hjälpa er förening att:

• Kartlägga fastighetens fönster- och dörrbestånd
• Ta fram ett konkret underlag för styrelsens beslut
• Räkna på vad ett fönsterbyte faktiskt innebär i energibesparing, underhåll och boendekomfort jämfört med renovering

Som standardtakt demonterar och monterar vi cirka 50 stycken kompletta, nya fönster per vecka. Hastigheten som kan anpassas både uppåt och nedåt beroende på projektets storlek. Det innebär att er förening redan tidigt kan få en realistisk bild av hur lång tid ett fullskaligt fönsterbyte tar för just er fastighet.

Kontakta oss för en kostnadsfri inventering och anbud anpassat efter er fastighet, eller fyll i formuläret nedan med information om projektet.

Vi är glada att meddela en viktig strategisk utveckling inom Interoc-koncernen, som syftar till att konsolidera vår expertis och stärka vårt kunderbjudande ytterligare. Vi genomför nu en successiv fusionsprocess för att skapa en ännu mer slagkraftig och effektiv organisation.

Som ett första steg kommer Interoc Fasad AB och Interoc DFF AB fusionerats in i Interoc Dörr & Fönster AB per den 1 april. Denna integration innebär en sammanslagning av djupgående specialistkunskaper inom fasadlösningar och den omfattande expertisen inom dörr- och fönsterprodukter. Genom att samla dessa bolag under en gemensam ledning effektiviserar vi våra processer och stärker den operativa kraften till våra kunder.

När sammanslagningen är klar kommer Interoc Dörr & Fönster AB byta namn till Interoc AB. Detta namnbyte markerar fullföljandet av vår fusionsprocess och etablerar en tydlig, enhetlig identitet som representerar hela vår bredd av tjänster inom fastighetens klimatskal.

Denna strategiska sammanslagning syftar till att ge marknaden och våra kunder betydande fördelar. Vi stärker vår samlade expertis inom alla delar av fastighetens klimatskal – från fasad- och balkongrenoveringar till dörr- och fönsterbyten. Som ett större och mer enhetligt bolag stärker vi vår finansiella stabilitet och vår förmåga att investera i innovation och kvalitet, vilket gör oss till en ännu tryggare och mer robust partner för era framtida projekt.

”Denna fusion är ett naturligt steg för att möta marknadens krav på heltäckande och effektiva lösningar,” kommenterar Andreas Hjertzell, VD för Interoc AB. ”Vi är övertygade om att Interoc AB kommer att bli en ännu starkare och mer framåtriktad partner för alla våra kunder.”

Vi ser fram emot att fortsätta vår relation med er under vårt nya, enhetliga varumärke Interoc AB. Befintliga avtal och kontaktpersoner påverkas inte av denna förändring.

Andreas Hjertzell

VD Interoc AB

Interoc har hjälpt Stockholmshem att skonsamt rengöra fasader från rödalger – helt utan kemikalier. Med hjälp av het ånga på över 150 °C har vi kunnat rengöra ytorna effektivt och miljövänligt, samtidigt som vi bidrar till att förlänga fasadernas livslängd.

Stockholmshem efterfrågade en metod som kombinerar långsiktigt fastighetsskydd, låg miljöpåverkan och förbättrad boendemiljö. Efter ett lyckat inledande test genomförde Interoc behandling av tre punkthus under 2023. För att ge långvarigt skydd målades fasaderna därefter med en mineralisk färg med högre pH-värde, fri från organiska ämnen, vilket motverkar ny algpåväxt.

Martin Brännström, Projektledare på Stockholmshem är mycket nöjd med resultatet och berättar:
”Slutbesiktningen gjordes i september och resultatet är mycket gott. Kombinationen av rengöringsmetoden och den mineraliska färgen är avgörande – ångan tar bort påväxten utan att skada fasaden, och färgen hindrar alger från att återetablera sig.”

Bra för husen och bra för miljön!

Interoc har tecknat avtal med Bostadsbolaget i Göteborg om att renovera fasader och balkonger på tre flerbostadshus på Bredfjällsgatan 50–66. Detta är ett stort och betydelsefullt uppdrag – och markerar Interocs första större fasadprojekt i Region Väst.

Hammarkullen är ett område med stort engagemang och många boende. Renoveringar av den här omfattningen gör verklig skillnad – de skapar tryggare miljöer, höjer boendekvaliteten och bidrar till en positiv utveckling för området. Det första huset ska stå klart sommaren 2026 och hela projektet färdigställs i början av 2027.

Arbetets omfattning i korthet:
🔹 Putsning och målning av fasader, inklusive lagning av betongelement och nya fogar
🔹 Renovering av samtliga balkonger inklusive rivning och montage nya prefab betongplattor, träpaneler och putsade fronter i kombination med smide
🔹 Renovering och målning av socklar
🔹 Plåt och förbättrad takavvattning
🔹 Ny balkong- och fasadbelysning

Vi på Interoc har fått förtroendet av Victoriahem att renovera Duvholmen 1 i Skärholmen – åtta huskroppar byggda under det expansiva miljonprogrammets tid!

Nu moderniserar vi fastigheten för framtiden, med fokus på energieffektivitet, hållbarhet och trygga hem. Ett viktigt steg i Skärholmens fortsatta utveckling.

Stort tack till Robert Hommas och Victoriahem för förtroendet – vi ser fram emot resan tillsammans!

Vad tycker du är viktigast i en renovering – att bevara det gamla eller att bygga nytt för framtiden?

Sedan det första HBV-avtalet 2011 har Interoc genomfört över 600 fönsterbyten. Flera av dem åt Svenljunga Verksamhetslokaler AB – Svenljunga kommuns bostadsbolag. Jan Berndtsson, fastighetschef på Svenbo, känner sig trygg med HBV-avtalet.
– Det är både smidigt och prisvärt – och vi spar mycket tid. Och för mig är tid alltid en bristvara, säger han.

År 2021 beställde Svenljunga Verksamhetslokaler sitt första fönsterbyte av Interoc. Sedan dess har Interoc genomfört flera fönsterbyten och samarbetet har intensifierats.

Smidigt att jobba med Interoc
– Det enda vi gör är att avropa på HBV-avtalet. Och det är otroligt enkelt och smidigt att jobba med Interoc som har ett HBV-avtal. Inte minst för oss som beställare. I min roll som fastighetschef har jag hur mycket som helst att göra. Då är det förstås en stor fördel om det är smidigt att jobba med den entreprenör vi har valt.

Tidigare har Svenljunga Verksamhetslokaler upphandlat de allra flesta fönsterbyten på andra sätt än genom HBV-avtal. Det har i stort sett alltid varit traditionella upphandlingar. En väsentlig skillnad är att beställaren då från början går in och tar hjälp av konsulter vad som ska utföras och exakt hur det ska gå till.

Uppskattar entreprenörens kunskaper
– Konsulterna gör ett komplett förfrågningsunderlag med en byggdelsbeskrivning. Det funkar i och för sig bra, men det är inte lika smidigt mot att jobba direkt med entreprenören och ta del av dennes kunskaper. I detta fall Interoc. I en traditionell upphandling måste jag lägga mycket mer tid. Och för mig är tid alltid en bristvara. Det är så enkelt att kunna beställa från Interoc, som tar ansvar för allt i hela projektet. Och vi hanterar LOU (Lagen om offentlig upphandling på ett mycket bra sätt med HBV-avtalet.

Prisvärt samarbete
Jan Berndtsson anser att Interoc prismässigt ligger mycket bra till i jämförelse med andra aktörer. Han är också nöjd med Interocs montörer, som har haft flera montageteam på plats i Svenljunga.

Jan Berndtsson värdesätter också Interocs lyhördhet och mycket höga nivå gällande information och kommunikation vid fönsterbyten. Han poängterar att behoven av information och kommunikation skiftar mellan olika verksamheter.

– Jag upplever att Interoc förstår de olika problem vi ställs inför. Det är oerhört viktigt. Samarbetet funkar alldeles utmärkt och vi kommer fortsätta att använda Interoc så länge företaget är med i HBV-avtalet och allt flyter på som det gör idag.

Urval av projekt, Svenljunga Verksamhetslokaler
• 2021: Mogaskolan, byte av 33 fönster.
• 2021-2023: Parkgården, byte av 128 fönster samt entréparti
• 2024-2025: Bäckemadsvägen , byte av 137 fönster.
• 2025: Mogaskolan, byte av 45 fönster.
• 2025: Hedegatan korttidsboende, byte av 22 fönster samt 2 stycken ytterdörrar.
•2025: Bergsäter Skaparverkstaden, dagverksamhet, byte av 51 fönster.

Mitt i centrala Stockholm, bland stadens mest historiska platser, står tre byggnadsminnen med en ståtlig kunglig historia. Utrikesministerhotellet, som under århundraden har välkomnat kungligheter och diplomater, samt Kjellbergska huset, uppfört som ett privatpalats för den dåtida adeln.

Idag är dessa byggnader en del av den Kungliga Musikaliska Akademin, men det är tydligt att historien från 1600- och 1800-talen fortfarande lever kvar i väggarna.

Med stor respekt och engagemang åtar sig Interoc uppdraget att renovera detta kulturarv och återställa kvarteret till sin forna glans.

Interoc + Husab

Vi vill uttrycka vårt tack för det förtroende som vår beställare Husab har visat oss. Vi ser fram emot att tillsammans genomföra detta projekt och de möjligheter som det innebär.

På uppdrag av Husab kommer Interoc att ansvara för renoveringen av det yttre klimatskalet på fastigheten. Detta innebär ett omfattande arbete för att säkerställa långsiktig hållbarhet och funktionalitet.